November

Ljus i mörkret…

Jag läste, för länge sedan, en rapport framtagen av Tranås Kommun med anledning av att de ansökte om att bli en av städerna med station för Höghastighetståget, att vi Tranåsbor utsätts för en betydligt större risk att drabbas av psykisk ohälsa om vi inte får en station till byn… Vi kommer att tyna bort av utanförskap och tristess och det enda roliga vi kommer att ha i våra liv är att äta skräpmat och därmed få tillhörande fetmasjukdomar – om nu några transporter kommer att komma hit -annars svälter vi ihjäl… Domedagsstämning väl värt ett – kanske inte Nobel-pris, men mycket väl värt ett Augustpris! Och det fungerade! Tranås skulle sättas på kartan, vi skulle blomstra, utvecklas och bli framgångsrika! Tåget skulle stanna här!!!

Nu låter det annorlunda i Regeringshuset – tåget har stannat… Våra kommunalt satsade skattepengar i konsultarvode, marknadsföring och representation är märkbart borta. De miljoner och åter miljoner som detta spektakel har kostat vår kommun hade förvaltats mycket bättre om de fått stanna kvar i vård, skola eller omsorg. Nu sparas det på allt… Domedagen kom – ändå!

Det är inte konstigt att Tranåsborna är deprimerade! Och jag har full respekt för att de är det. Och för att alla andra kan vara det också. Psykisk ohälsa drabbar alldeles för många – även de som aldrig kom på tal när järnvägen skulle dras! Det är verkligen jättesorgligt, på riktigt – men snälla lämna mig utanför era självmordsplaner!!!

Vill man ta sitt liv så har man fullkomligt rätt till att göra så. Det finns en mängd olika tillvägagångssätt – en del mer makabra och mer tekniskt avancerade än andra. Men jag blir så less på att säkerligen 95% av Tranåsborna, i brist på fantasi, har bestämt sig för att låta mig ta livet av dem! Jag har ingen som helst lust att bli föremål för trafikbrottsutredningar eller för den delen få min bil nedkladdad av blod bara för att någon bestämt sig för att gena tvärsöver gatan och ända sitt liv! Jag antar att det är syftet eftersom inga verkar ha reflex här i stan! Jo, några finns faktiskt och de är nog inte heller så deppiga av sig -tack o lov! Men förutom ett fåtal är det mörkt… Svartklädda cyklister utan lysen korsar körbanorna, stressade fotgängare kommer ut mellan parkerade bilar och här hemma kan det helt plötsligt stå en hund mitt ute på vägen, i mörkret. På sin höjd skymtar man en rektangulär ruta någonstans uppe i luften. Men inte med ljuset riktat åt bilisterna som någon digital reflex utan lite halvt instoppad i ena jackärmen så att man fortfarande kan scrolla utan vantar… Egoistiska Dumheter!