Canis Lupus

Inga vargar i sikte ute i hagen – än! Nu är kanske lämpligheten i att skicka ut Maja som vargskrämma under all kritik… Men jag tror och hoppas att vargen som var i Eksjötrakten och tog vägen förbi Aneby svängde av där och vandrade vidare in i Östergötland. Nu kan man inte skydda sig mot alla faror som lurar ute i markerna – då skulle man behöva ha djuren instängda för alltid. Och hur roligt liv har man då, kan man undra… Men visst känner man sig som en urusel djurägare när man inte kan skydda sina djur. Man gör så gott man kan och stängslar ordentligt och hoppas på att varken lo eller varg är speciellt benägna att hoppa in till våra får. Några dagar till befinner de sig ändå på lite säkrare mark här hemma i trädgården!

Nu har vi tack o lov staket anpassat efter newfoundlandshundar runt våra närmaste hagar och runt trädgården är det till och med anpassat efter Amadeus – som på något besynnerligt sätt alltid tog sig ut, antingen över eller under alla inhägnader!

Saknar verkligen den där nosen att pussa på…