Att vara eller inte vara…

…rädd för vargen är en fråga som är ungefär lika enkel att diskutera som att stoppa huvudet i ett getingbo och hoppas på att man inte blir stucken 🐝 Många är av den bestämda åsikten att allt, oavsett om det är varg eller något som helst annat, som inte passar in i deras världsbild eller bekvämlighet ska elimineras 💣 Jag är av en liten annan åsikt. Jag tycker att man först ska börja med att göra så gott man själv kan och se hur man själv kan vara en del av lösningen innan man bestämmer sig för att godtyckligt utplåna allt runtomkring sig som uppfattas som störande 😊

Vargarna är tillbaka i Småland igen 🐾 De tröttnade på de skånska gåsarna och vandrade tillbaka för lite fler småländska lamm. Och nu ska de skjutas – igen! Jag kan förstå att det är fruktansvärt hemskt att hitta sina får döda och skadade i hagen. Jag skulle själv bli alldeles paralyserad av sorg om jag kom ut och såg mina djur sönderslitna och döende💔 Men samtidigt vet jag att jag gjort allt i min makt att skydda dem mot faror. Det gjorde jag långt innan vargarna vandrade förbi här. För vad jag kände, när vi hägnade in all vår mark med högt staket, var att vad som skulle vara värre än att en räv, lo eller varg kom in i hagen och dödade våra djur var att människans bästa vän gjorde det 🐶 Jag kan acceptera att hungriga vilda djur äter för sin överlevnad – men inte att sällskapshundar tillåts att rasta av sig i hagar med djur enbart för nöjes skull, med skadade lamm och brutna ben på tackorna som följd. Resultatet blir det samma – döda djur, men till absolut ingen nytta, vilket ändå hade varit fallet om rovdjur gått in i hagen och ätit sig mätta. Så vi stängslade – ordentligt 😁 Lite sorgligt egentligen att man själv ska behöva bekymra sig om och ta ansvar för sådant som borde vara självklart för alla som skaffar sig en hund – men det finns folk och sen finns det andra individer som anser att hundar ska springa lösa ute på landsbygden. Jag till och med råkade stänga in en i trädgården en gång när jag kom hem 😳 Numera stänger jag även grindarna efter mig när jag åker hemifrån. Men samtidigt har vi tack vare det bra stängsel till skillnad från många av dem som nu hittat sina djur döda, så mycket mer kan vi inte göra.

För Hippie har nog inte läst sin rasstandard ordentligt. Eller så blev det någon rumänsk språkförbistring som gör att hon hellre går in och lägger sig i soffan när hon pratat klart med fåren stället för att vakta dem mot allsköns faror.

Nöjda och nyklippta är de i alla fall 💗

Är man inte snäll mot djur…

… är man ingen snäll människa ❣

Jag tror att jag är ganska så snäll – jag har i alla fall suttit och hållit Dottie sällskap när hon haft ont i sin fot 🐑 Men när jag såg genom köksfönstret att hon gick på alla fyra benen i hagen, men kom haltande på tre ben när hon såg mig, tror jag att min snällhet blev lite utnyttjad 😂 En bidragande orsak till att hon gärna såg till att stanna hemma var kanske de extra knäckebröden och äpplena hon fick 🍎🍏

Men jag är hellre lite för snäll – det ligger nog i min natur att vara oavsett vad det gäller. Jag tror att mina djur uppskattar det 🥰 Det känns som att jag har dem med mig i alla lägen istället för att ha dem emot mig.

Åtminstone för det mesta 🤣

Hippie är verkligen en hund av sitt sanna ursprung. Det går inte att lura henne – är man inte en pålitlig person ska man kanske akta sig lite extra noga när man passerar förbi. Det känns som att det vore en dålig idé att reta henne – ens på behörigt avstånd😇 Hon är ju liksom en vakthund som dessutom är van att ge sig på både varg och björn i Rumänien. Och hon hoppar väääldigt högt 🐱‍👤🐱‍🏍 Våra newfoundlandshundar har självklart även dom reagerat på vissa personer som provocerat dem, men de är ungefär som jag – snälla till överdrift. Vi har ganska så lång startsträcka innan vi ens tycker att det är värt besväret. Och går du inte till direkt attack uppfattas du som en irriterande insekt – något man får leva med men viftar bort om du kommer för nära 🕷🦇👿 Hippie är liiite annorlunda 😉

Men det är ganska fascinerande ur ett psykologiskt perspektiv att det finns folk som helt saknar självinsikt om hur deras sätt att vara påverkar andras sätt att reagera – både djur och människor 🤓 Självgod – tror jag är ett ord som skulle kunna passa dessa personer ganska så bra 🤣 Och som följd av att de anser att deras sätt att vara och göra saker på, är det enda rätta, besitter dessa personer dessutom ofta en fruktansvärd ilska över att världen och alla varelser i den inte rättar sig efter dem. Det måste vara otroligt jobbigt att alltid vara så arg och bitter över allt och alla i livet🥵 Och dessutom vara så korkad att man inte förstår att man är sig själv närmast 🙄 Förvisso är det ju ganska förmätet av alla oss andra att skratta åt dem – så snäll som jag är tycker jag ändå ganska synd om dem för att de inte förmår sig ta sig ur sin bitterhet 🍋 Men Hippie är inte mycket till psykolog. Är man dum, så är man – oavsett. Inga förmildrande omständigheter. Punkt. Och hon försvarar sin flock 😉

Sjukstuga 🤔

Nej, tack o lov inte!

Men Dottie är halt och får stanna hemma när de andra fåren är ute i stora hagen 😢

Det är tur att hon har Hippie som försöker roa henne efter bästa förmåga 🤣

Själv försöker även jag efter bästa förmåga få lite i ordning i min stuga 😘

Hipp Hipp Hurra på mig 🍰

Grattiskortet jag fick på min födelsedag för 10 år sedan!

Har visst nått en någon aktningsvärd ålder vilket innebär att minnet sviker ibland 😲 Jag glömde visst att klicka på rätt ikon för att publicera inlägget på rätt dag 🤣🙃🤪

Lika tokigt blir det när jag ska använda min nya telefon – helt anpassad för 2000-talet och inte ett dugg anpassad för mig 😭 Inte en endaste knapp att trycka på utan den är helt blank, slät och platt 😱 Men det finns kamera – vilket i och för sig inte heller är till någon större nytta för mig än så länge för jag ser ju inte vad jag siktar på och inte har jag lyckats få in någon bra teknik att dutta på rätt ställe på skärmen 🤓 Jag kan ju inte ens svara när det ringer 😵